Att direkt efter valet frånhända sig regeringsmakten var ju ett totalt fiasko. Decemberöverenskommelsen var pinsamt ogenomtänkt, från början dömd att misslyckas.

Väljarna har givetvis ingen anledning att rösta på ett parti (eller allians) som inte vill styra landet. Det är en no-brainer. Att det skulle ta så lång tid att landa i denna slutsats är i sanning häpnadsväckande.

Att Reinfeldt attraherade väljare som i grunden inte är Moderater har bara skadat partiet. Det kulminerade i Batras avgång. Ett parti får inte ändra åsikt fram och tillbaks i väldigt grundläggande frågor. Då tappar man i trovärdighet. Man måste satsa på något långsiktigt hållbart. Allt annat är kortsiktigt och därmed misslyckat.

Reinfeldt attraherade förespråkare för en ansvarslös asylpolitik. Att dessa anhängare försvinner när partiet ändrat inställning är fullt naturligt. Inget som Batra kan lastas för.

Den grundläggande frågan är vilken politik som är långsiktigt vinnande. Det står nu helt klart för varje vaken person att en generös asylpolitik gröper stora hål i välfärden: en dysfunktionell skola, en krisande sjuk- och förlossningsvård, en enorm bostadsbrist, vilda västern i utanförskapsområdena – som dessutom bara växer i antal. Moderaterna har ett viktigt vägval.  Väljer dom en ”generös asylinvandring” är utgången given. En lagom ansvarslös asylinvandring är heller inte möjlig. Tillfälligt kan man möjligen öka genom att locka tillbaks svängdörrsanhängarna. Men det är en återvändsgata. En generös flyktingpolitik är ett sjunkande skepp. Centern och Mp har surrat sig fast vid rodret.

Enda hållbara vägen framåt är förstås en starkt åtstramad asylinvandring som åter sätter medborgarnas välfärd i fokus. Precis som innan svängdörrarna monterades. I grunden är det den den egna ekonomin, skolan, sjukvården, tryggheten o.s.v. som gäller för väljarmajoriteten.

Det är i grunden ett val mellan dom egna medborgarna eller utlänningar – välfärd eller svängdörrar. Det var svårt för Batra att föra ut ett klart och tydligt budskap så länge partiet inte bestämt sig. Man måste bestämma sig och köra.

Sen har vi frågan om inställningen till Sverigedemokraterna – eller frågan om ifall man vill styra landet eller inte. Det valet borde vara enkelt. Alternativet är i praktiken en återgång till DÖ eller en blocköverskridande allians. Ett blocköverskridande samarbete visar klarare än någonsin att Sverige bara har ett oppositionsparti. Då tar SD verkligen fart.

 

”Ett hundratal ensamkommande asylsökande ungdomar sittstrejkar sedan igår förmiddag på Mynttorget vid riksdagshuset i Stockholm.” skriver Sveriges Radio på sin hemsida. Under 18 är man ju barn har vi fått höra i åratal. Man får väl anta att SR tycker det är stötande att kalla dessa för barn.

Jag ser hellre att vi lägger skattepengarna på våra sjuka och fattiga medborgare än på folk som saknar asylskäl. Och vi behöver återupprätta välfärden istället för att slösa bort den i missriktad ”godhet”.  Skattemedlen måste prioriteras. Det lyckades man bättre med förr.

Något är allvarligt fel när man inte längre söker sin tillflykt till första säkra land. Istället passerar man ett stort antal säkra länder för att söka asyl i valfri välfärdsstat. Det var inte så asylsystemet var tänkt att fungera. Flykting är man rimligen bara så länge man flyr krig eller förföljelse. När man nått ett säkert asylland, upphör man således att vara flykting, d.v.s. långt innan man nått Sverige.

Sveriges Radio

 

Efter terrordåd upprepar media som ett mantra att vi bör fortsätta som vanligt ”för terroristerna vill att vi ändrar  vårt beteende”. För mig känns det självklart att med olika medel minimera risken för nya terrordåd. Vad har det för betydelse att samhället reagerar som terroristerna vill – om det minskar terrorrisken?

Utan samhälleliga motåtgärder förblir vi en ”soft target”. Vi bör ignorera vad terroristerna vill. Risken skall minimeras helt enkelt. Samhället skall inte agera i panik, utan kalkylerat, målinriktat och resolut.

Varför vill IS döda oss? Den frågan kräver ett korrekt svar. Vi vinner inget på att lura oss själva. Vi läser ofta i media att IS är ”galna” och vill döda oss av irrationella obegripliga skäl. Sunt förnuft säger att så inte är fallet, att detta systematiska mördande måste ha ett starkare och djupare motiv. Bäst är naturligtvis att låta dom själv besvara frågan. Och det gör dom här i IS egen propagandaskrift: Dabiq: Why we hate you and fight you

Argumenten stämmer väl in på en text i Koranen: [9:29] Ni ska slå tillbaka mot de som varken tror på GUD eller Sista Dagen, ej heller förbjuder de vad GUD och Hans budbärare förbjudit, ej heller rättar de sig efter sanningens religion – bland de som mottagit skriften – tills de betalar skatten som ska betalas, villigt eller ovilligt.”

Man hånar inledningsvis västerländsk media som sprider propaganda om att IS skulle agera irrationellt. Samma sak med politikerna som bara vill bli omvalda och därför är politiskt korrekta. Man hävdar att terrorn är helt rationell. Man hatar vår sekulära demokrati och dekadenta livsstil som strider mot Koranen. Allah vill att alla lever under sharia. Vi förbjuder det som är tillåtet och tillåter vad som är förbjudet enligt islam. Man hatar vår liberala syn på homosexuella (återkommer flera gånger).

Man hatar att vi beträder muslimsk mark samt bekämpar islam,  IS och andra muslimer. Man hatar oss för att vi tror att Jesus är Guds son och att vissa av oss inte tror på ett liv efter detta.  Man hatar oss för att vi tror på evolutionen och inte inser att Gud skapat allt. Man betonar att vi Kristna skulle tolereras (åtminstone temporärt) om vi underkastade oss muslimerna och betalade Jizya (skatt). Men fortfarande skulle dom hata oss. Man vill inte bara straffa oss, utan menar att vår död även innebär en räddning, då vi slipper leva kvar i denna lögn och istället får se sanningen i nästa liv. Med andra ord: dom är ytterst våra frälsare.

Men alla nämnda motiv är sekundära jämfört med det viktigaste motivet: Vi är icke muslimer. Vi måste förstå dessa motiv. Enligt IS helt rationella då de anges i Koranen. Detta skall också ses i ljuset av att IS högsta ledare Abu Bakr Al-Baghdadi är doktor i islamologi och alltså vet vad han pratar om.

Ebba Åkerlund, 11, dog i terrorattentatet

Nu har tyvärr det första framgångsrika terrorattentat utförts i Sverige. Vi visste att det bara var en tidsfråga. Många invandringsförespråkare antyder att vi inte bör ändra på någonting – ”för då har terroristerna vunnit”. Istället skall vi ”fortsätta som vanligt”. Men Sverige läcker som ett såll. Efter attentatet beslöts att vi skulle ha ”fullständiga gränskontroller” under 10 dagar. Bör vi inte ständigt ha fullständiga gränskontroller??? Vem som helst kan alltså ta sig in i landet utan att myndigheterna vet ett smack! Det låter som ett dåligt skämt! Allt med regeringens goda minne!

Man beslöt att utvisa islamisten, som fick en månad på sig att lämna landet frivilligt. Som många anda blev han istället papperslös. Och alla står handfallna. Trots att systemet inte fungerar åtgärdas det inte!

Vi måste kräva pass av alla som släpps in i landet! Annars får vi jätteproblem om det visar sig att personen bör utvisas. Kan nationaliteten inte säkerställas behöver inte ens hemlandet ta emot vederbörande. Annars är det bara att skicka hem. Sen måste vi ha stenkoll på den asylsökande medan bl.a. SÄPO gör sina kontroller. Förhör, dammsug internet m.m. Det bör räcka med misstanke från SÄPO:s sida för att skicka ut vederbörande. Tillbaks varifrån han närmast kom, eller direkttransport till hemlandet. Vore inga problem med fullständiga gränskontroller. Svenskarnas säkerhet måste alltid prioriteras. Passerar vederbörande nålsögat, kan asylprövningen påbörjas. Dock har alla passerat ett demokratiskt grannland och jag kan inte se att någon skulle behöva asyl från dessa. Hur som helst skall bara asylskäl gälla- inte humanitära skäl.

Om denne islamist efter utvisningsbeslut tagits i förvar eller direktutvisats hade den 11-åriga flickan och övriga dödsoffer fortfarande levt. Samma sak med IKEA-mördarens offer. Systemet fungerar inte och regeringen bär ansvaret. Så går det när svenskarnas säkerhet lågprioriteras.

I Stockholms Frihamn (nära Ropsten) pågår fram till den 23 april en underbar utställning av Tutankhamuns grav. Visserligen repliker, men helt fantastiskt utförda och utställda! Har ni minsta intresse av Egyptisk fornhistoria så får ni inte missa utställningen. Jag blev hänförd! (Bilderna är tagna av mig. Klicka för att förstora)

Det unika med Tutankhamun var att graven var den enda av faraonernas gravar som hittats helt intakt. Alla andra hade plundrats. Arkeologen Howard Carter fann graven i Konungarnas dal 1922 efter flera års letande. Finansiär var stenrike Lord Carnarvon.

Tutankhamun var ingen stor Farao jämfört med de verkligt stora som Seth I eller Ramses II. Deras gravar var sannolikt 10 gånger praktfullare. Ändå var skatterna i graven ofattbara, idag värderade till flera miljarder. Den inre kistan med lock var 110 kg rent guld (bilden nedan). Dödsmasken (ovan) 11 kg, var även den i rent guld. Gamen vid pannan representerar övre och kobran nedre Egypten, tillsammans symbol för det enade Egypten. Det finaste är förstås konstnärligheten och det fantastiska hantverket. Totalt fann man 5000 föremål, inklusive möbler, mat, vapen, avgudabilder och allt annat nödvändigt för livet efter detta.

Tutankhamun (Tut) levde 1341-1323 före Kristus under Nya rikets 18e dynasti. Föräldrar var Amenhotep IV  (Akhenaten) och dennes bihustru ”the younger lady” (Nefertiti var drottning). Egyptierna hade sen Gamla riket 100-tals gudar, med Amun som den främste. Detta ändrade Akenathen på och införde istället monotheism, med Aten (solskivan) som enda gud. Huvudstaden flyttades från Thebe (idag Luxor) till Akethaten (Amarna). Akenathen porträtteras med avlångt ansikte, långa fingrar och med breda kvinnliga höfter.  Han hade sannolikt Marfans Syndrom. Genom införandet av monotheism fråntogs det mäktiga prästerskapet sin makt, förutom att det religiösa livet skakades i sina grundvalar.

Tut var bara 9 år när han efter Akenathens död tillträdde som Farao. Under flera år styrdes landet i praktiken av den mäktige visiren Ay. Tut återinförde gradvis den gamla religiösa ordningen. Han hette Tutankhaten från början, men bytte namnet till Tutankhamun, av religiösa skäl.  Hustrun Ankhesenamon var gravid två gånger. Den ena graviditeten resulterade i missfall och den andra i ett dödfött flickebarn. När Tutankhamun dog vid 18 års ålder blev den unga änkan sannolikt tvångsgift med Ay – detta redan innan Tut begravts. Hon lär ha bett en annan kung att skicka en son hon kunde gifta sig med, men denne mördades vid Egyptiska gränsen.

Både Akenathen och Tut hade vid sin sida en mäktig general vid namn Horemheb. Tut utsåg denne till arvtagare, men under Horemhebs fälttåg passade Ay på att ta makten. Det spekuleras i att Ay eller Horemheb lät mörda Tutankhamun. Ay dog efter bara fyra år vid makten. Därefter blev Horemheb Farao och levde ytterligare 30 år. Han var den 18e dynastins siste Farao.

Bilden nedan: Förrummet med 2000 föremål. I högra väggen doldes ingången till gravkammaren (som ledde till skattkammaren). I väggen bakom den vänstra sängen (med stol undertill) doldes ingången till annexet.

Besöksinformation

 

Barnombudsmannen skall bara representera barn – inte vuxna. För att göra sitt jobb korrekt måste alltså även BO veta om vederbörande är över eller under 18. Men BO gråter över ålderstesterna som syftar till att öka rättssäkerheten. Hon hävdar att ålderstester  är en kränkning av barnen. Vilka barn? Hur vet hon vem som är barn och inte?

Till barns intressen hör att inte behöva bo tillsammans med potentiella pedofiler och riskera både misshandel och sexuellt utnyttjande. Dessutom kostar bedragarna svindlande summor. Tusentals kronor om dagen. Dom undergräver välfärdsstaten som få andra. Våra fattigpensionärer och sjuka betalar.

Att vuxna utger sig för att vara barn undergräver förstås tilltron till systemet. Ålderstester ligger således i samhällets, BO:s och även barnens intressen. Men förstås inte i bedragarnas intresse, men vem bryr sig om dom? En vuxen som våldtar ett barn, eller begår annat brott, bör straffas som ett barn? Vem sida står BO på egentligen?

För mig känns det som att BO Anna Karin Hildingson Boqvist inte förstått sitt jobb. Kan ingen informera henne?

Expressen: Det får inte löna sig att ljuga om sin ålder

GP om ”16-årige” Zabi Nasro Ashoori 

 

Relaterad bild

Regeringen vill nu ”förenkla” fastställandet av faderskap då föräldrarna är ogifta. Det skall kunna göras enkelt via nätet. Då blir det bara ännu enklare att fastställa ett felaktigt faderskap! Förslaget är mycket märkligt.

Det självklara är ju att fastställa faderskap via DNA, t ex ett enkelt salivprov. Det vore både modernt och 100 % säkert. Det är förstås viktigt, inte minst för pappan och barnet att rätt man står som pappa. Att man inte föreslår ett så pass enkelt, snabbt och säkert test är häpnadsväckande!

Dagens Nyheter

Bildresultat för "long line"

Många kommuner brottas idag med problemet att skaffa bostad åt alla nyanlända. Om vi tillämpar ”allas lika värde”  innebär det att nyanlända hamnar sist i kön. Inte att dom ges bostad före andra bostadslösa – inte sociala kontrakt, inte vanliga kontrakt, inte modulhus o.s.v.

Heder åt VD:n i Hörbybostäder som sade: ”Vissa kommuner är rentav fixerade vid att öka antalet invånare. Är de beredda att ställa sig i längre operationsköer, från en månad till sju? Är de beredda att göra avkall på den välfärd som vi har i dag?”  VD:n tar ansvar – inte politikerna!

Vill man leva som man lär kan man ju överlåta den egna bostaden till en nyanländ, istället för att någon annan bli utan.

Problemet: Det finns knappt bostäder

Resultatet från nya väljarbarometern från Demoskop och Expressen. Foto: EXPRESSEN

Massinvandringen är en katastrof för landet – för välfärdsstaten. Till fullständigt vanvettiga kostnader lockar vi hit relativt privilegierade människor, ofta utan asylskäl och pass. Kommer man från ett land som Syrien behåller man sitt pass. Ingen skall försöka lura i mig något annat. Övriga tenderar att ”förlora” passen. Varför vräka pengar över folk utan asylskäl? Det är inte förnuftigt någonstans! Därför går Sverigedemokraterna lysande. SD har nu gått om Moderaterna och intagit andraplatsen.

Under Reinfeldts tid var Moderaterna ett parti även för massinvandringsförespråkarna. Inte nu längre, så helt naturligt lämnar dom partiet. Miljöpartiet har gjort allt fel! Man sålde sin själ (miljön och massinvandringen) för platser i regeringen. Islamistkopplingarna gav också ett väljartapp. Man har framstått som korrupta, omdömeslösa, inkompetenta, naiva och ansvarslösa. Centern har sugit upp besvikna invandringsförespråkare och även miljövänner.

SD är enda partiet med full trovärdighet i invandringsfrågan. Sen partiet bildades har man aldrig sviktat på denna punkt. Annars hade man gått samma öde till mötes som M och Mp och skadan hade aldrig kunnat repareras. SD har haft stadig kurs, oavsett alla stormar! Sånt inger förtroende! Däremot kan väljarna omöjligt veta var dom har Moderaterna. Gammelmoderaterna hade en restriktiv invandringspolitik, Reinfeldt var en omdömeslös och ansvarslös extremist. Batra försöker styra skutan rätt igen. Att ständigt ändra åsikt i grundläggande frågor har dock skadat förtroendet. Det tar tid att bygga upp förtroendet igen, men måste göras med en stadig kurs mot rätt mål.

Enda sättet att skapa verklig trovärdighet är att hålla fast vid ett vinnande koncept, som SD. Tidningsrubriker om ”no-go zoner”, dagliga mord och beskjutningar i ”mångkulturella” områden talar ett tydligt språk. Sjukvården går på knäna med enorm brist på sjuksköterskor och undersköterskor. Lärare, socialsekreterare och polis räcker inte till. Enorm asylinvandring trots otillräckliga resurser. Pengar, personal, bostäder och andra resurser saknas. Resultatet blir nedskärningar av välfärden och ett dysfunktionellt samhälle. I framtiden väntar även kraftiga skattehöjningar. Hur tänker man? Ansvarslösa politiker ha skapat en fullständig ohållbar situation!

Att likväl förespråka fortsatt en stor asylinvandring är uttryck för ansvarslöshet eller en fundamental brist på insikt. En kraftigt åtstramad asylinvandring vinner förstås i längden. Det kommer dock alltid att finnas väljare som struntar i svensk välfärd och t.o.m. vill skada landet. Den kärnan blir vi aldrig av med, men en stor del av de övriga lär kasta in handduken och ta ansvar för landet.